Älgbostad kulturreservat åt nykvarnsborna!

Den 19 maj 2020 tog Kommunfullmäktige beslut om en detaljplan för Älgbostad som innebar att bygga 55 bostäder (25 småhus och 30 lägenheter i flerbostadshus). Nykvarnspartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna (21 personer) röstade ja till planen. Liberalerna, Centern, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna (10 personer) röstade nej. Många nykvarnsbor hade visat att man inte ville bebygga fastigheten utan att den skulle användas för fritidsändamål för invånarna i Nykvarn. Föreningen Älgbostads vänner förde talan för de mer än 2 000 undertecknarna av uppropet: ”Stoppa byggplanerna – Utveckla hela Älgbostad till ett kultur- och fritidsområde”.

Liberalerna framförde att fastigheten Älgbostad består av brukningsbar jordbruksmark som har brukats i flera generationer och hänvisade till miljöbalken 3 kap 4 §. När kommunen planlägger och beslutar om sin markanvändning ska användas i ärenden som rör eventuell exploatering av jordbruksmark. I den del av paragrafen som rör jordbruk står det: ”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”.

Beslutet överklagades till Mark- och miljödomstolen. Fyra fastighetsägare till angränsande fastigheter samt Naturskyddsföreningen ansågs behöriga att överklaga beslutet.

Den 7 december 2020 kom Mark- och miljödomstolens dom.  Domstolens sammantagna bedömning är att kommunen inte visat att lokaliseringen är tillåten enligt 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken. Beslutet att anta detaljplanen ska därmed upphävas. Kommunen överklagade till Mark- och miljööverdomstolen, men fick inte prövningsrätt.

Beslut om kulturreservat

Liberalerna föreslår att kommunen beslutar om att bilda ett kulturreservat på fastigheten Älgbostad.

Riksantikvarieämbetet

Skyddsinstrumentet kulturreservat infördes med miljöbalken 1999. Avsikten är att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap.

I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker – men även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning.

En länsstyrelse eller en kommun kan enligt 7 kap 9 § miljöbalken (1998:808) besluta om att ett område ska skyddas och förvaltas som kulturreservat.

Kulturreservaten är sammansatta landskap där marker, byggnader, anläggningar, spår och lämningar tillsammans utgör värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer. Gemensamt för de områden som väljs ut för att förvaltas som kulturreservat är att de på skilda sätt präglats av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande.

De första kulturreservaten som bildades är miljöer som formats av det traditionella småskaliga jordbruket.

Älgbostads historia

Ur Torp i Turinge:

Elgbostad nämns första gången 1732 i födelseboken. Mellan 1876 och 1900 bor bönder och torpare med sina familjer samt drängar och pigor på gården. Samma släkt bodde på gården från 1877 tills gården skulle säljas 2009.

Älgbostad har varit bebott i tusentals år

En arkeologisk undersökning gjordes 2015 och då verifierades den gamla fyndplatsen Turinge 470:1 samt ett antal nya fynd som visar att Älgbostad varit en boplats i tusental år.

I mitten av 1900-talet ingickäven Hökmossbadet i fastigheten. Den första kiosken på badet finns kvar i anslutning till övriga byggnader på gården. Fastigheten ägdes då av farföräldrarna till familjen Eriksson.

Älgbostad ägdes av familjen Eriksson och lades ut till försäljning 2009 som hästgård. Fastigheten var väl underhållen och i gott skick. En familj ville köpa gården. Nykvarns kommun utnyttjade då sin kommunala förköpsrätt och köpte fastigheten för fritidsändamål. 2010 upphörde lagen om kommunal förköpsrätt.

Underhåll av fastigheten

Under åren 2009 till 2022 har kommunen inte underhållit fastigheten.  Husen har utsatts för vandalisering eftersom fastigheten inte har haft larm installerade och inte haft ronderingar av säkerhetspersonal som kommunens övriga fastigheter har haft.

Som skäl att inte underhålla fastigheten har företrädare för kommunen uppgivit att underhåll ska göras när detaljplanen har trätt i kraft och kommunen får inkomster för tomtförsäljning.

Kommunen är skyldig enligt PBL 8 kap. 14 § Underhåll och varsamhet, att som fastighetsägare underhålla fastigheten.

14 §   Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

I den tjänsteskrivelse ”Utveckla och tillgängliggöra Älgbostad och Hökmossbadet” som togs upp i Kommunstyrelsen den 5 maj 2022, finns inga åtgärder för reparation och underhåll under 2022 medtagna.

• Liberalerna föreslår att kommunen beslutar att inrätta ett kulturreservat för Älgbostad.
• Liberalerna föreslår att kommunen som fastighetsägare tar ansvar för att omgående reparera och underhålla fastigheten till det skick den var i när kommunen köpte den 2009. Finansiering av underhållet kan göras till exempel med inkomst från tomtförsäljningen vid Turingeskolan.
• Föreningen Älgbostads vänner har en mängd idéer om hur Älgbostad kan utvecklas. Ge Nykvarns medborgare möjlighet att bestämma genom Medborgarbudget. Avsätt 200 000 kronor för detta.